I lördags hände det. Studentfrågorna dök upp i valrörelsen på riktigt under en dag. På en presskonferens i Studentpalatset släppte nämligen de Rödgröna sin studentsatsning.
I denna ryms förslag samt reformambitioner med ett totalt värde på cirka 6,6 miljarder för perioden 2011-2014. En avsevärd summa vilket gör det till ett mycket intressant förslag att analysera. Föreslagen omfattar olika delar. Reformambitionerna om finanserna tillåter är en rejäl höjning av studiebidraget med 400 kronor och studielånet med 200 kronor. Kopplat finns även en höjning av tilläggsbidraget för studenter med barn med 130 kronor för de med ett barn samt 210 kronor för de med två.
Därtill finns det som skarpa finansierade förslag följande (från pressmeddelandet):
• 6 000 fler platser i högskolan och yrkeshögskolan från 2011.
• 200 miljoner kronor 2011 och 400 miljoner från 2012 på fler lärarledda timmar.
• 40 miljoner kronor från 2011 på mer praktik i högskoleutbildningarna.
• Sänkt skatt för studentbostäder och investeringsstöd för hyresrätter inklusive studentbostäder.
• Studie- och yrkesvägledningen ska byggas ut och förbättras i gymnasieskolan och högskolan. Vi avsätter 100 miljoner kronor 2011 och 200 miljoner kronor 2012. Vi vill skapa fler vägar till studier genom att ändra antagningsreglerna till högskolan. Arbetslivserfarenhet ska kunna tillgodoräknas och möjligheter att läsa in ämnen på komvux finnas. Alla elever ska därför få sådan grundläggande behörighet till högskolan inom ramen för sin gymnasieexamen.
Nåväl, vad att säga om detta mycket omfattande förslag? – En kort analys
Vi börjar med studiemedlet. Där har vi två tydliga vallöften mot varandra. Alliansen lovar sedan tidigare en höjning av studielånet med 500 kronor och av bidraget med 0 kronor. De rödgröna utlovar istället att höja bidraget med 400 kronor och lånet med 200 kronor. Dock är det endast de första 100 kronorna av de rödgrönas förslag som garanteras oavsett det finansiella läget. Tobias Krantz har påpekat att Alliansen utlovar 500 kronor direkt och att de inte kör med några luddiga ambitioner gällande löften som kanske inte sedan hålls. Det är en förstås tänkvärd invändning.
Det är dock värt att minnas att satsningen för att höja endast lånet som Alliansen föreslår endast blir några få miljoner (12 miljoner nästa år, 34 miljoner 2012 enligt DN), medan de rödgrönas garanterade höjning på 100 kronor bidrag utgör en minsta garanterad satsning på 190 miljoner kronor för 2011, och om resten av höjningen genomförs i helhet blir den totala satsningen cirka 4,7 miljarder för 2011-2014. Därmed är det en garanterad satsning på 46 miljoner från Alliansen som utlovats, mot en garanterad satsning på minst 190 miljoner men som har ambition att nå 4700 miljoner för de rödgröna, med en notis gällande att ytterligare höjningar dessutom kan behövas. Skillnanden gällande hur mycket som verkligen är ambitionen att satsa väger därför mycket tydligt över till de rödgrönas fördel, som jag ser det.
Reinfelt har sagt via TT: ”– Men de rödgröna har en omfattande politik för bidragssatsningar medan vi är mer inriktade på arbetslinjen. Man bör komma ihåg att högskolestuderande i de flesta fall får mer högavlönade jobb, påpekar han.” Här kan vi tyvärr se ett exempel på en logisk och tyvärr vanlig miss, nämligen att undanta högskolestudier från arbetslinjen. Istället borde högre studier givetvis ses som en fundamental och välintegrerad del av en kunskaps- och arbetslinje. Om studenterna får högavlönade jobb om de ges möjlighet studera borde det i slutändan förresten återbetala sig en hel del för staten att investera i att ge fler möjligheten att studera.
Sveriges förenade studentkårers, SFS, beräkningar visar att en höjning av studiemedlet skulle behövas med 625 kronor enligt deras studentbudget 2010 (som jag var med och tog fram). SFS och jag anser även att det behövs en balans mellan bidrag och lån. Jag efterfrågade redan vid höjningen vid årsskiftet en reell höjning av inte bara lånet, utan även av bidraget. Lånet är cirka 2/3 av studiemedlet idag och har tenderat att öka avsevärt i relation till bidragsdelen. I andra nordiska länder är bidraget större i relation till lånet (I Finland och Danmark är bidraget istället över 60 % (!) samtidigt som totalsumman av studiemedlet faktiskt är högre). Sverige behöver därför ocskå en studiemedelssatsning som inte endast består utav att ge möjlighet att låna mera. En högskoleutbildning på flera år leder nämligen till hundratusentals kronor i studieskuld för en student redan idag och den skulden är inte alltid helt enkel att betala tillbaka, speciellt om du är den som inte får det där högavlönade jobbet. Alliansens förslag ger en ökning på studieskulden för en student med en femårig utbildning på ca 22 500 kronor. Det finns många med studieovan bakgrund som tenderar att inte studera vidare och en av orsakerna tycks vara en ovilja att skuldbesätta sig mot en osäker framtida inkomst. Istället blir inställningen, ofta även föräldrarnas, att det nog är bättre att komma ut och jobba direkt istället för att bli ”nån akademiker”. Det är synd för det är tämligen tydligt påvisat att högre studier generellt har många positiva bieffekter för framtida lön, hälsa och liv. Därför tror jag att det vore positivt med mindre tonvikt på studielånet i framtiden, så att en bättre lån- och bidragsbalans kan uppnås. Förslaget på extrabidrag till studenter med barn är dessutom också mycket välbehövligt. Nära 1/5 av studenterna idag har barn och studiemedlet räcker helt enkelt inte för den livssituationen. Studier ska vara berikande för individen, inte leda till stress, ekonomisk nöd och orimliga skulder.
Gällande kvalitetspengar för att förbättra våra utbildningar (vilket är mycket angeläget) finns det även vissa pengar för detta i rödgrönas satsning. 200 miljoner utlovas satsas 2011 följt av 400 miljoner till 2012. Alltså totalt 600 miljoner för 2011-2012. Satsningen kommer ur vårmotionen och är därför budgeterad 2011-2012 endast. SFS förslag har varit 5 miljarder i total satsning för 2011-2014. Skulle höjningen med 400 miljoner 2012 ligga kvar även 2013 och 2014, vilket verkar rimligt (att sänka studentpengens nivå igen efter 2012 vore ytterst kontraproduktivt för utbildningarna och helt orimligt resonerat, det tjänar inget att höja studentpengen bara för två år), blir satsningen som jag förstår det 1,4 miljarder för hela mandatperioden. Gällande detta område har alliansen tidigare inte angett några siffror, men Tobias Krantz har utlovat att han ser området som mycket prioriterat. Nu har Tobias Krantz som en reaktion på utspelet svarat att de har en ambition att tillföra 1,3 miljarder över mandatperioden från 2012 , där 1 miljard ska gå till att höja studentpengen. Därmed verkar det som att båda sidor troligen satsar tämligen lika på detta område. Vi har även ”en ambition” från Tobias Krantz mot en säker budgetering för två år som sedan troligtvis kommer fortsätta, men som inte är helt säker, för de rödgröna. Tyvärr lovar båda sidor också för lite. Här skulle det behövas bättre ambitioner inför framtiden. Sverige måste våga satsa på utbildning om vi ska klara oss framöver i den alltmer globala konkurransen. Bra högkvalitativa utbildningar är vår främsta tillgång, både för samhället i helhet men även för oss som individer. Reella och långsiktiga utbildningssatsningar är den bästa investering vårt land kan göra inför framtiden.
Gällande rödgrönas löten om fler platser och praktiksatsningar så är det positiva förslag. Speciellt praktikplatserna är behövliga, min hemmakår Uppsala studentkår gjorde undersökningar bland studenter som visade att det generellt fanns en stor önskan om mer praktik, men de utökade platserna kommer nog även de att gå åt. Även satsningen gällande studentbostäder är mycket positiv och har setts som positiv av bland annat SSCO som arbetar mycket med studentbostäder i Stockholm.
Förslagen från de rödgröna på att tillgodoräkna arbetslivserfarenhet för antagning till högskolan är ett efterlängtat besked. Sedan 25:4-regeln togs bort av alliansen har SFS och studentkårer runtom i landet krävt att den skulle återinföras, detta verkar vara ett steg åt rätt håll. Vi måste minska den sociala snedrekryteringen till högskolan!
Ett citat från en tidigare SvD debattartikel från studentkårer och SFS gällande 25:4 som illustrerande exempel:
- ”När 25:4-regeln togs bort underminerades och undervärderades den faktiska kunskap som denna antagningsmetod skulle ta tillvara. Denna framtida studentgrupp missgynnas även av reformerna inom komvux.” Läs hela artikeln
Grundläggande högskolebehörighet för alla elever inom ramen för sin gymnasieexamen är också det ett bra förslag. Det är inte rimligt att stänga dörrar tidigt som sedan kan vara ödestigra för ett helt liv. För övrigt verkar SFS tämligen nöjda med förslaget.
Uppdatering
Nicke Grundberg, tidare ordförande för SSCO bloggar också om förslaget, det gör även Christian Stråhlman, tidigare ordförande för LUS, som går in på de ideologiska skillnaderna.